MormorOchEmma

Idag är det ett år sedan jag och Göran förlovade oss. Ett år.... det känns som om det är mkt längre sen.
Det går ju och diskutera om det är positivt eller negativt =) men jag tycker det är positivt för jag tror att det känns som det är så länge sen för att vi har hunnit med så mkt under det senaste året och för att vi har en relation där vi kan prata om allt, lite som om vi är ett gammalt gift par som känt varandra i 50 år och genomlevt det mesta.

För er som inte vet så förlovade vi oss utanför Nora i åkerby. Göran hade ordnat en weekend för oss och småbarnen. Jag anade ingenting. (visst hade vi pratat om att förlova oss och Göran hade friat ett antal gånger, ungefär varje gång vi var ute på krogen och han var lite lagom berusad =) jag sa alltid nej med en öppning på ett ja om han försökte på "riktigt")

Göran hade bokat in oss på en svit i närheten av herrgården. På väg upp till Åkerby så såg vi på nätet att de inte hade fått så bra kritik på sina omdömen på nätet. detta gjorde att Göran ringde till dem när vi satt i bilen och frågade om det som stod på nätet stämde eller om det bara var sura gäster som skrivit det (eftersom vi själva har B&B så vet man ju hur vissa gäster är, hittar minsta lilla grej att klaga på och om det inte finns ngt så gör de ändå allt för att hitta ngt om det så är att solen lyser lite för mkt) De hävdade att det endast var arga föredetta anställda som skrivit omdömena vilket lät galet men man vet ju aldrig kunde ju stämma. Så vi fortsatte vår bilfärd dit. Eftersom vi var glada över att komma iväg en helg så tänkte vi ta en liten genväg till Åkerby vi ville ju komma dit så fort som möjligt och när man har iphonen så kan man ju kolla på kartan och se alla toppen vägar som ser ut som genvägar. Detta var kanske inte vårat smartaste drag för de där toppenvägarna var allt som oftast små små vägar som endast ledde fram till ett gammalt ödehus vilket resulterade i att vi fick vända om och åka tillbaka till den stora skyltade vägen =/ efter någon timmas omväg så kom vi iaf fram. Väl framme så fick vi nyckeln till vårat rum.

Vårat rum var dock inte sviten som vi bokat utan enligt ägarna så hade ngn tysk gäst kommit tillbaka och han bodde nu i vår svit och vi skulle få bo i konferensanläggningen vilket alla som har varit i åkerby vet att detta är inte speciellt mysiga rum. Rummen är ungefär 20 kvm stora inklusive toaletten. Där skulle vi sova jag, Göran, Ludde och Edith. Ja menar rummet hade varit trångt om man var själv nu skulle vi sova där inne fyra stycken varav en 4 månades bebis som inte sov hela natten och Ludde på 1 år och 10 månader som vaknade minst tre gånger per natt och skrek. Och det var ju inte så att Ludde och Edith var synkade med varandra så de vaknade samtidigt utan det blev så trevligt att de väckte varandra om vartannat. Men eftersom varken jag eller Göran är speciellt lättirriterade människor så skrattade vi mest åt det hela, att den där ensamma tysken kunde få våran svit medan vi fyra fick dela på ett litet litet rum. (självklart tänkte vi inte betala för den natten)

Dagen efter så hade Göran bestämt med min mor att hon skulle komma och hämta barnen, vilket jag trodde att jag hade bestämt för han lurade mej på ngt sätt att tro att det var min idé. Även om jag tyckte att det skulle bli jobbigt med att lämna Edith som fortfarande ammade, hon tog dock ersättning oxå så jag visste att hon inte skulle behöva svälta ihjäl utan mej. även om man som mamma oftast tror att ingen annan klarar av att ta hand om ens egna barn förutom en själv.

När vi var själva så föreslog Göran att vi skulle åka ut med båten på sjön. ro över till en ö och käka lunch. Vi fick med oss en picknickkorg med mat, jordgubbar och champagne. Väl ute på sjön så bestämde vi oss att inte ro in till ön för ju närmare den vi kom så blev det fler och fler getingar. så vi stannade ute på sjön och packade upp lunchen. innan vi började äta så gick Göran ner på knä och ställde frågan. -vill du gifta dej med mej? precis när jag svarade så ringde vår uthyrningstelefon (ja vet hur kunde han ha glömt stänga av uthyrningstelefon? till görans försvar så hade vi gäster som skulle komma och eftersom vi inte var hemma så hade vi satt upp en lapp att de skulle ringa oss när de kom fram så han var tvungen att svara) Jag fick lite tid att studera ríngen, en helt underbart fin ring som jag inte kunde ha valt bättre själv ;-) Att Göran hade så snygg smak vad det gällde ringar hade jag ingen anning om.



Efter samtalet var Göran alldeles rörd och var tvungen att fråga vad jag svarade eftersom han missade det. Vi började gapskratta åt oss själva över att så fort vi gör ngt så kommer alltid uthyrningen emellan. Alla som är egna företagare vet hur det är. o alla som känner oss vet hur vi är =)






Vi drack upp vår champagne och åt picknicken. sen klädde vi av oss nakna och hoppade i sjön. Jag är glad att Göran hade friat innan vi skulle klättra upp i båten för synen av att se sin partner klättra över båtkanten är inte den mest upphetsande. Göran fick vatten synen dvs jag klättrade upp i båten innan honom. kan inte tänka mej att det var en alltför fin syn nedanför när jag hasade mej över kanten och gränslade båtkanten. Sedan var det Görans tur och han är väldigt smidig i överkroppen men när det kommer till att komma över båtkanten med benen så är han inte allt för vig. men som sagt då var vi ju redan förlovade. =)



På kvällen avnjöt vi en underbar middag, och då menar jag inte att maten var allt för god för den var inte något att hurra för och servispersonalen var mer än speciell men sällskapet var ju det bästa jag kunde ha. vi njöt av varandras sällskap och hade en toppen kväll. 

Vi vaknade på natten ungefär vid 3 av att uthyrningsmobilen ringde. Det var våra gäster som var apraka och inte kunde komma in i sitt rum. dörren hade gått i baklås. Göran fick då sätta sig i bilen och åka hem till örebro. Vi kunde inget annat än att skratt åt det. Vi bestämde att han skulle stanna hemma och inte köra tillbaka mitt i natten och att jag skulle sova kvar med Edith.

På morgonen ringde jag min mor som sov tillsammans med Ludde i vårat sommarhus som ligger ca 2 mil ifrån Åkerby, jag frågade om hon ville komma ner och äta frukost med mej o edith eftersom Göran hade övergett oss på natten =/ hon blev väldigt fundersam men efter att jag berättat vad som hänt så skrattade hon mest. På en halvtimma var hon nere hos oss och vi åt en god frukost. 

Att komma hem till sin fästman var helt underbart. Jag trodde verkligen inte att det skulle bli så stor skillnad i vår relation efter att vi förlovat oss, eftersom vi redan hade barn och vi hade en stabil seriös relation, men det är en stor skillnad på att vara förlovade och att inte vara det.  

Idag när jag tänker tillbaka på vår dag den 14 augusti 2011 så kunde den dagen inte varit mer perfekt. Alla missöden med boende, mat, gäster, mobilen m.m det gjorde ingenting. det är som livet är man kan planera att det ska bli på ett sätt men om det kommer upp saker iväg som inte alls var vad man hade tänkt så gör det ingenting för det är faktiskt hur man tar det som avgör.

Att Göran idag är min man är helt underbart!